I morgon är en helt annan dag

Sitter och lyssnar på Kent’s senaste album. Har bara lyssnat igenom den en gång men det känns precis som denna skivan är en fortsättning på förra. Det känns i ärlighetens namn inte som en ny skiva. Men jag tycker inte det är dåligt, tvärtom så gillar jag det, precis som förra skivan. Kent släpper alltså nytt med bara ett halvår emellan medan man fick vänta två år på Kings Of Leon. Nytt på g.

Bara timmar till klockan ringer igen. Det var ett tag sedan man tvingades sätta ett alarm, även om jag gjorde det ett par gånger i sommar för att få lite osocial-tidningsläsar-frukost för mig själv. Jonathan ska tillbaks till förskolan igen och jag undrar verkligen vad han kommer känna i morgon när vi öppnar grindarna dit. Jag har nämnt det ett par gånger under helgen, att han snart ska gå tillbaka till dagis igen, och då har han skakat på huvudet och sagt “ne-ej”. Jag misstänker därför starkt att det kommer bli en lite kämpigare lämning än den senaste innan sommarlovet.

Jobb-ångesten har faktiskt inte slagit mig än. Även om jag har tänkt ett par gånger på jobbet under dagen har jag lyckats hålla det i schack. Det är alltid värre när man står precis utanför personalentrén och ska slå portkoden. Det är då det slår till men i samma ögonblick är det försent. Bite the bullet och kämpa vidare. I fyrtioåtta veckor.

Kalmar FF tog en skön trea tidigare idag. Kändes mycket fint!