J-O mot Premier League
Igår gick jag ut i strejk efter att temperaturen krypit över nollan och snön börjat smälta. Ute-strejk skulle man kanske kunna kalla det. Men i morse när jag och Jonathan till slut orkade resa oss ur sängen så såg vi, eller i allafall jag, att det fan blivit lite kallare igen och då var det bara att ge efter Jonathans böner om ”klicccchhhhhhhka” som han brukar benämna pulkan. Tyvärr var det inte direkt pudersnö utan ett lager luft mellan två snölager och dessutom var det isigt vilket gjorde pulkaåkningen mindre bra. Men Jonathan var nöjd med vår en och en halvtimmes utelek och det är det viktiga.
Alla med Spotify borde Spotiseek. En sida där du skriver in namnet på en artist och får sedan en hel playlist med låtar och artister du bör gilla. Funkar hyggligt och är perfekt när man har idétorka. Testa!
Var i tisdags nere i Kalmar med svåger Freddy. Han skulle tatuera sig hos syrrans kille (som är en jävligt duktig tatuerare). Jag passade på att åka med som resesällskap samtidigt som jag fick chansen att träffa Alexandra, Neville, Alec och mamma. Det var riktigt kul att träffa dem alla igen och Neville hade blivit så stor och söt. Han gillade att hänga lite med sin morbror och jag med honom. Nackdelen med sådana här resor är väl att man inte alltid äter enligt konstens alla regler. Eller vad sägs om: Frukost på McD, Kebabtallrik när vi kom fram. Fika någon timme senare med semla och latte. Innan vi kom hem hade jag dessutom hunnit med ett depåstopp på Pizzeria Italia. Där beställde jag en hutlöst dyr Christos Special. Det är definitivt den godaste pizzan som finns.
I morgon ska vi eventuellt till Lek och Buslandet. Nu när Jonathan på något mystiskt sätt fyllt ett år, kostar det hundratjugofem spänn. Jag ser det som en bra investering inför framtiden. Han har kul, utvecklar sin motorik och eventuellt sitt bollsinne. På längre sikt är det Premier League och landslaget som gäller. Men det är på sikt, men i morgon ska han bara leka och bli trött lagom till svärföräldrarna kommer hit och passar J-O. Jag och Alexandra ska nämligen ut och spela bowling och äta på Bamboo tillsammans med en massa roligt folk. Kommer förhoppningsvis bli en perfekt kväll. Det var länge sedan vi var ute ihop, jag och Alexandra.
Fick nyheter via min ”kanal” på jobbet. Nyheter som på sätt och vis gör jobbet mycket roligare. Men löften om ditten och datten är som bortblåst och alla är tillbaka på noll.
Rolöf kom förbi på Carbonara-gratäng och kaffe-kaka. Eller, det var inte därför han kom hit, det var för pingisen. Det spelades ärligt ingen vidare pingis från någon av oss men det var däremot jävligt kul, det viktigaste! Ringde sedan ”Chefen” som kom ner och i början lekte jag med honom tills jag insåg att han bestämmer min lön hädanefter och då blev det läggmatch från min sida.
Hur går det för er med Twitter egentligen? Skaffa, adda, tweeta!
I köpatagen
Tyvärr börjar helgen lida mot sitt slut. Redan. Helgen går alltid så jäkla fort när vi är ihop, familjen. Men det är synd och klaga när man haft en toppenhelg med de älskade.
Idag tänkte vi gå till det lokala badhuset men möttes av en lapp på dörren som förklarade att barnbassängen är stängd till Mars p.g.a. ombyggnad. Vi bestämde oss då för att åka till Åbybadet istället. Det var andra gången som Jonathan skulle få bada i en simhall(den första gick tydligen inget vidare då de i stort sett fick vända i dörren) och det var lite av en chansning att åka dit. Men Jonathan gillade det och hade riktigt kul även om de första fem minuterna var lite ”kritiska” där man fick underhålla med vattenrutschkanan till han blev ”van” vid vattnet. Efter nån kvart hittade vi in i barnavdelningen som var perfekt för barn och det fanns till och med en liten ”djungel-lagun” som Jonathan röjde runt i tills jag drog med honom upp i de stora vattenrutschkanorna. Vi avslutade efter någon timme i varmbassängen och det var otroligt skönt. Hela besöket flöt på bra och det är jag otroligt tacksam för då det var en ny situation för oss alla som kunde slutat som en jobbig och stressande upplevelse för min lille son.
I motsatts till många andra på Facebook, så gillar jag Johan Falk-filmerna. Det gör säkert mycket att den är inspelad i Göteborg och man varit på många platser och får på så vis en annan relation till filmen än om den varit inspelad i Sthlm. Däremot är väl Jakob Eklund rätt enformig va? Har han bara ett tonläge?
På tisdag åker jag med Alexandra’s bror Freddy ner till Kalmar. Han ska tatuera sig hos min systers duktige man och jag åker med ner som resesällskap/guide/snålåkare och passar på att träffa mamma, syster, kanske pappa med familj och eventuellt någon vän. Och en del tid kommer tillbringas i studion med Freddy och Alec, behöver lite inspiration till vad som någon gång ska bli mitt nästa projekt.
Jonathan kan förresten säga bajs efter att vi, pedagogiskt nog, läst en bok om blöjor och bajs. Han utbrister då och då en strid ström av ”bajsch” och även ”majsch”. Ibland lägger han till pap- eller mam- innan och då blir det ”pap-ajsch” och ”mam-ajsch”. Vad menar han med de?
Har tusen idéer vad som ska köpas för lönen och det mesta, förutom Alexandras klädfunderingar, går i inredningens tecken. En ”ny ”skänk/skåp till vardagsrummet och en gammal kista till sovrummet. Vi är helt insnöade på Shabby chic-stilen och kollar på begagnade gamla skåp som vi ska måla om och nöta av färg för att få den slitna looken. Kommer bli riktigt snyggt.
Våran tisdags-tradition med pingis är redan bruten. Är på resande fot på tisdag och vi fick således ändra dagen till i morgon och en tradition är väl inte en tradition om den inte inträffat minst fyra veckor i rad?
